I natt slog det mig vad det innebär att bara söka sjukersättning på 50%. Pressen från AF kommer att öka, jag kommer få ta ett jobb på nåt ställe jag inte vill vara på. När jag kommer hem så kommer jag vara så slut mentalt att det enda sättet att klara av att vara hövlig mot Gabriel är att bryta med alla andra människor. Till hösten (eller kanske tidigare) så kommer jag att blockera alla på sociala medier, byta mobilnummer och sluta öppna dörren om någon dyker upp. Denna sommaren blir den sista tiden ni kommer att ha någon som helst kontakt med mig!

Planen att lämna Älmhult och drömmen om att börja om någon annanstans finns inte längre. 

Planerna på att be om en gastric by pass, för att sakta ner takten på hur min kropp håller på att lägga av är skrotad. Ser ingen mening i att förlänga lidandet.

Jag är fast i helveteshålan och får spendera resten av livet med att hoppas på att jag inte springer på någon som inte längre får plats i mitt liv när jag går ut.