Då var man igång...
Idag klockan tio i nio var det dags för tandläkaren. Hjärtklappning, skakningar, yrsel och illamående när jag skulle gå hemifrån. Jag har inte tandläkarskräck, och panikattacken var hanterbar.
Jag har dragit fyra tänder, stygnen ska de ta nästa fredag. Värken i tinningen började så fort jag rest mig upp i tandläkarstolen. Blödningen har nästan slutat nu, och bedövningen har snart släppt helt. Tänker lägga mig en stund innan smärtan slår till med full kraft, är så trött...
Vi får se om jag orkar skriva mer senare.